När jag började rida för 5 år sedan så sade jag kaxigt till alla att jag skall rida Hubertusjakt och tävla fälttävlan. Jojo, tyckte nog många förståsigpåare men jag har hela tiden haft detta som mål. Ibland har vägen varit rak och gått fort framåt och ibland så har det till och med gått bakåt. Tränat och legat i har jag i alla fall gjort enligt en plan som i alla fall jag har tyckt varit rätt. Så igår så nådde jag mitt mål med fälttävlan! Tävlade i Enköping och klarade alla grenarna (nåja, med viss reservation för dressyren) hyfsat bra. Känns otroligt bra och skoj! Dottern var med som support hela dagen vilket självklart var jätteskoj.
Har under årens lopp lärt känna många trevliga och kunniga hästmänniskor vilket kom väl till pass igår. Skulle nämligen gå fältbanan innan banvisningen och tyckte att hindren var rätt så tuffa... men nåja jag får väl skärpa till mig. Träffade sedan min hopptränare R och fälttränare A och gick sedan den riktiga banvisningen med dem. Det visade sig sedan att jag kollat på *-stjärniga banan... jojo, när vi fick höra att man skulle sänka och ta bort så blev det ju ganska så enkelt! Startade dressyr och det är helt klart där vi måste träna mer. Sedan iväg till hoppningen där jag hade världens lyxigaste support på framhoppningen. Dels var vi själva i ridhuset och som hjälp hade jag både R och A (mina tränare) och jaktkompisen J. Hur lyxigt som helst! De sänkte och höjde och fixade med hindren, kom med värdefulla tips och sedan var det bara iväg. Stort tack! Hoppningen gick väldigt bra även om hon som vanligt petade de två enklaste hindren, R ruskar på huvudet! När det är svårt är hon oslagbar och när det är enkelt skiter hon i det... Himla lök till häst!
Sedan iväg till terrängen och då träffade jag min jaktkamrat Victor Victor som även är mycket duktig på fälttävlan och dessutom tränare i det. Så jag och J dotter K fick sällskap av Victor runt banan som förklarade hur man skulle rida vid de olika hindren. V var dessutom dagens stildomare men dit nådde vi inte ända fram...
Terrängen gick sedan mycket bra förutom att vi fick ta om första hindret och nedhoppet. De andra hindren gick hur bra som helst! Så vid 21-tiden rullade vi hemåt, trötta och lyckliga. Hann med en sen middag på Max i Uppsala och där träffade vi även på R och A som hade samma plan som vi. Sent blev det innan vi kom hem men det var en fantastiskt härlig dag! Varmt så in i bänken men hur kul som helst!
I dag har vi bara tagit det lugnt. En vespatur till grannbyn och firande av uppnådda mål på kvällen. Nu är det dags att höja ribban med nya mål, så de nya lyder att tävla *-stjärnigt i fälttävlan och tävla 120cm hoppning. Tuffa mål men va tusan, det tog 5 år att nå de första målen så jag har ju en 4-5 år på mig att nå de nya också.