Höjdrekord!

I vintras när jag tränade en gång för Kattis så låg hindren på 1.40. Sade då till Kattis att det där var högt det... men Kattis svarade bara att för Pärlan är det inga problem. Jojo, tänkte jag.

I går hade vi i alla fall träning hemma hos B. Som vanligt lyxigt eftersom vi bara är några få som är med så det är nästan som privatlektioner. K hissade och lade upp hindret på 130 cm. Dessvärre rev både jag och B så vi var lite besvikna. Sedan var det dags att hoppa bana och då låg hindren på mellan 1.10 och tro det eller ej men 1.30 hindret var kvar. Tänkte att hon har nog glömt att sänka det även om K alltid har koll. Så sagt och gjort, jag red runt och det gick himla bra. När jag kom fram till det höga så red jag som vanligt och räknade takten och tro det eller ej men hästen gled över hur enkelt som helst och till synes helt oberörd! Häftig känsla och vilken duktig häst! Kattis hade nog rätt när hon sade att 1.40 inte är något bekymmer, men för mig är det långt dit!Annars hade vi en intressant upplevelse eftersom en av B hingstar gick precis bredvid banan. Pärlan blev störtkär... suck... snacka om jobbig start på passet men B flyttade hingsten och Pärlan kom på att det var ju hoppa vi skulle göra.